Vi har några goda vänner som brukar bjuda in oss på kräftskiva varje år. Det skulle jag nästan vilja säga är definitionen på goda vänner. Några som bjuder in en på kräftskiva varje år.

Varje år är det en tävling om vem som har den finaste hatten. Av naturliga orsaker har den här tävlingen börjat spåra ur och om hatten inte rör sig i några dimensioner, blinkar eller spelar upp ett ljud så är den inte mycket att ha.

Den som vinner hatt-tävlingen får i pris utse nästa års vinnare som enväldig domare. Inte nog med det, vederbörande får även bestämma nästa års tema. Inbjudan till årets kräftskiva damp ner i brevlådan redan i februari, så det fanns gott om tid att hitta på vad man skulle göra. Det hindrade naturligtvis inte mig från att vänta till sista dagen, men det är ju sådan jag är.

Årets tema var ”Ernst Kirchsteiger”.

Jaha.

Vad hittar man på då? Jag tänkte först att jag skulle göra en fot, eftersom han alltid går barfota, men sedan tog ju tiden slut. Jag fick tänka om och tänkte istället att jag skulle använda mig av det som naturen hade till sitt förfogande.

Det första jag gjorde var att gjuta en grundplatta till min hatt. Detta har jag under tidigare år med växlande framgång gjort i papier-mâché, men i år valde jag istället att använda mig av gipsbindor som man enligt uppgift kan köpa på ett välsorterat apotek. I Borås verkar det bara vara lasaretts-apoteket som är välsorterat (en uppgift som inte är bekräftad, men alla centrala apotek hänvisade dit när jag frågade efter gipsbindor), så istället fick jag gå till Panduro Hobby.

I botten lade jag några lager gladpack så att jag inte skulle få gips i håret. Sedan bad jag ungarna att sätta på några lager gips. Man klipper av en lagom längd gipsbinda – 20-30 cm och doppar den i vatten. Sedan lägger man upp den på huvudet. När hela huvudet är täckt så gnuggar man lite med handflatan över hela hjässan så att ytan blir slät och fint.

Efter 10-20 minuter, beroende på hur tjockt lager man har lagt är hatten torr.

img_0640

När detta var gjort gick jag ut i skogen och hämtade lite pinnar som var vinklade i ungefär 90 grader. Jag hittade även uppätna kottar som en ekorre hade lämnat under en tall.

Från blomsteraffären köpte jag två röda rosor och från källaren grävde jag fram guldspray, lysdioder och ett batteri.

img_0650

Med dessa råmaterial på plats var det dags att hämta fram sekatören sekatören och snygga till pinnarna så de blev i samma storlek. Innan jag satte igång med det pluggade jag in limpistolen så att den skulle vara redo för att limma när jag var klar.

Jag klippte ut en bas i kartong som jag satte batteriet i. Jag har en batterihållare som gör det lätt att sätta i och ta ur batterier som jag har beställt från Ali Express. Dessa hållare finns även på Kjell&Co för 34:90. På Ali Express får man 100 stycken för 6 dollar. Å andra sidan tar det 6-8 veckor att få hem dem, så man behöver lite tålamod.

Här har jag limmat på batteripacket och rosorna

img_0653

Nästa steg i processen var att limma på resten av grejerna. Åtta pinnar som var böjda i 90 grader fick tjänstgöra som ben. De två kottarna som ekorren lämnat blev till känselspröt.

Sedan jag sprayat hela skapelsen med guldspray lödde jag fast lysdioderna. Jag valde blå lysdioder och satte två per öga så att det skulle bli lite spridning på dem.

img_0654

När detta var färdigt och fungerade tog jag en pingisboll och delade den i hälften med en vass kniv. Jag limmade fast bollen som ögon framför lysdioderna, och sedan var hatten färdig.

img_0655

img_0657

Mot kräftskivan!

Edit: Ni kanske undrar om jag vann årets tävling? I år vann ett av barnen tävlingen efter att ha gjort en sprattelgubbe-hatt där man kunde dra i ett snöre och få Ernst att vifta på ben och armar.

En annan av festdeltagarna hade gjort en hjärna av vitt hopskrynklat tyg som man kunde koppla upp sig mot med wifi. Gjorde man det så kom man till en hemsida där det stod ”Välkommen till Ernsts hjärna, aktivera tankeprocessen” och det fanns olika knappar att trycka på. Tryckte man på någon av dem började hjärnan att pulsera – olika lysdioder blinkade på olika sätt beroende på vilken knapp man använde.

Den blir svår att bräcka till nästa år.