Det här med att utmana sina barn på rätt sätt är inte så enkelt. Man vill ju att det ska gå bra för dem i livet. På ett sätt vill man att allting ska gå friktionsfritt för dem, men å andra sidan är det ingenting i livet som är gratis. Hur ska man utmana barnen på rätt sätt?

Veckopeng eller inte

Vi pratar ibland om veckopeng här hemma. Vi har pratat om det så ofta så att när vår yngste son för det på tal så börjar den äldste automatiskt mässa vårt standardsvar. ”Om du får veckopeng så kommer mamma och pappa inte längre att köpa grejer åt dig. Det kommer du att förlora på.”  Och så är det ju. Får man veckopeng måste man i min bok själv köpa lördagsgodiset.

Härom dagen kom ungarna på att man kunde tjäna pengar på att jobba lite här extra hemma. Om de skottade uppfarten så skulle de få betalt. 20 kronor var arvodet för två timmars jobb. Det var inte vi som satte beloppet, men ungarna blev glada.

Men när de var färdiga och vi plockade fram plånboken så stoppade de oss. ”Nej, nej. Vi vill ha betalt i Robux.” – valutan i det torftiga spelet Roblox. Klart att ungarna ska ha betalt i kryptovalutor!

Belöningar

Om man vänder på det här med veckopeng kan man tänka sig att införa någon slags prestationsbaserad belöning för att till exempel städa rummet eller plocka bort disken. Det har gjorts lite forskning på det där. Bland annat har man försökt få barn att bli mer kreativa. I en amerikansk studie delade man in barn som tyckte om att rita i tre grupper. De ombads sedan att sätta sig och rita i 6 minuter. En av grupperna lovades en belöning när de hade ritat i 6 minuter. Den andra gruppen fick ingen belöning alls (och fick heller inte kännedom om att det överhuvudtaget existerade en belöning). Den sista gruppen fick inte heller veta om belöningen, men fick ändå en överraskningsbelöning efteråt.

Veckan efter kollade man hur mycket tid barnen i de olika grupperna lade på att rita. Det visade sig att den grupp som hade blivit lovade en belöning och sedan fått den bara målade hälften så mycket som de som inte hade fått någon belöning alls. Mest av alla målade barnen i gruppen som hade fått en överraskningsbelöning efteråt. Om det finns en sensmoral i denna historia så kan man alltså ge barnen en överraskning efter att de har städat sina rum, men man bör inte locka med den innan städningen.

Att utmana sina barn

Jag önskar att jag hade lärt mig att läsa noter när jag var liten. När man är liten lär man sig saker så enkelt. Om jag hade lärt mig när jag var liten hade jag kanske inte behövt lägga ner så mycket tid på att lära mig nu. Det är det där med att lära gamla hundar att sitta och allt det där.

I år har jag gett mig sjutton på att lära mig. Till min glädje hittade jag en gratis app till min iPhone som är väldigt bra. Den heter Music Note Sight Reading Trainer och det går ut på att spela 50 noter i G-klav och F-klav så snabbt som möjligt på ett virtuellt piano på skärmen. Det är tre grenar, bara diskantklav (högerhanden), bara basklav (vänsterhanden) eller noter från hela registret – bas och diskant. Två veckor in i mitt övande har jag kommit ner till 0:44 minuter på diskanten, 0:59 på basen och 1:04 på båda.

Jag satte upp en tävling till ungarna. ”Här har ni chansen att tjäna en slant! Pryglar ni farsan så får ni en hundralapp per klav. Klarar ni alla nivåer så får ni en femhundring.” Jag tänkte att ungarna säkert skulle ha lättare för det här än jag, så jag slipade till siffrorna lite. Målet var diskanten på 40 sekunder, basen på 50 sekunder och båda på en minut.

Hur gick det då? Åttonde gången min 10-åring provade så krossade han mitt rekord och jag blev en 100-lapp fattigare. Hoppas att de glömmer av tävlingen nu. Annars kommer jag bli fattig.

Att utmana sina barn