Tomas Heed

Författare • Musiker • Entreprenör

Amerikaner blir bara fetare

Efter nästan en månad i USA kan man konstatera faktum. Amerikaner blir bara fetare. Men det är inte det som förvånar mig. Det som överraskar mig är att de som är smala lyckas hålla sig smala med den här maten!

Fanta

Mina ungar har en fäbless för olika smaker på Fanta. I Sverige har vi den klassiska apelsin-Fantan, den fräscha citron-Fantan och den på burken gröna Fanta Exotic. Oj, vad barnen blev besvikna första gången de provade den och såg att läsken var röd. Utöver dessa smaker finns det en del säsongs-smaker som ananas.

Här i USA finns det en uppsjö med andra Fanta-smaker. Blåbär, jordgubbe och fruit punch för att nämna ett fåtal. Ungarna var ganska taggade innan vi skulle åka hit.

Första kvällen i New York gick vi in på ett snabbköp och köpte en Fanta. Det fanns bara klassisk apelsinsmak, men det fick väl gå bra. När jag sneglade på innehållsförteckningen började jag ana oråd. ”Contains no juice” stod det på burken. Visst brukar det vara juice i Fantan hemma?

Amerikansk FAnta

Vi köpte i alla fall Fantan och ungarna smakade på den. ”Pappa, det här är inte Fanta Apelsin. Det här är Fanta Socker!”

Frukost

Frukostarna på hotellen följer samma mönster. Man får vitt bröd, donuts och muffins. Ibland får man göra sin egen våffla också, som man kan dränka i lönnsirap. Det finns mjölk och sockrade flingor, och om man har turen att hitta yoghurt så är den mättad med socker. Juicen som serveras till frukosten är fruktansvärt söt. I slutet av resan blandade jag ut äppeljuicen med två delar vatten. Då blev den okej.

Flingorna, ja. Vi hade inte frukost på hotellet varje morgon. De dagar vi inte hade frukost försökte vi proviantera i de olika snabbköpen som låg runt omkring hotellen. De mindre snabbköpen hade bara färdiga mackor, någon yoghurt där de sockrade flingorna liksom låg med i paketet och några färdigskivade frukter till överpris.

Om man gick till en av de större affärerna, typ Walmart eller Target, så fanns det flera möjligheter. Walmart hade en enorm hylla med flingor. Vi började i ena änden och tittade. Sockrade cornflakes, chokladdoppade rispuffar med marshmallows, Reese’s jordnötssmörfyllda chokladpuffar. Överallt fanns det sockermättade frukostflingor med skyltar som deklarerade att produkten i princip inte innehöll något som helst fett. Supernyttigt!

Smala amerikaner

Överallt möttes man av skyltarna. 0% fett. Låg fetthalt. Nästan ingen fett. Inget mättat fett. Och överallt var fettet ersatt med socker.

Det lustiga var att alla innehållsförteckningar var näst intill omöjliga att tyda. Innehållet deklarerades per serving, alltså för en portion. En portion Mountain Dew innehåller 355 ml. Denna portion ger 46 gram socker, vilket innebär 15% av det rekommenderade dagsintaget av socker för en genomsnittsamerikan. Det säger ju ingenting. Vi i Sverige är ju vana vid att de räknar om det till 100 gram och hur mycket kolhydrater och socker det är baserat på detta.

Om Mountain Dew har samma densitet som vatten väger vätskan i burken 355 gram. Då får vi en sockerhalt på 13 %, eller 13 gram per 100 gram. Vad mycket lättare det blir att jämföra om man får en sådan siffra. Tack, Sverige.

Innehållsförteckning

Nej, hatten av till alla smala amerikaner. Det måste vara supersvårt att hålla formen i ett sådant sockermättat klimat. Det är dessutom stört omöjligt att hitta vettig mat i vanliga butiker. Resultatet blir att man tar bilen till närmaste McDonald’s, Wendy’s eller Taco Bell och köper fulmat. Tack Sverige för att vi har släppt fettskräcken och tillåts köpa vettig mat i våra butiker.

1 Kommentar

  1. Konstigt att de inte kommit längre trots all forskning!

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2018 Tomas Heed Litteratur