Tomas Heed

Författare • Musiker • Entreprenör

Vi måste omfamna Artificiell Intelligens

Vi i Sverige är erkänt duktiga på IT. Om vi vill fortsätta att ligga i världstoppen inom IT behöver vi nu fokusera mer på AI. Vi måste omfamna Artificiell Intelligens och lägga vår tid och våra pengar på att bli världsledande här också.

Om 20 år är det för sent!

Etymologi

Jag som är lite språknördig måste få börja mitt inlägg med att fråga mig vad artificiell intelligens betyder. Artificiell kommer från latinets Artificialis, vilket betyder “Ur konsten”. Precis som engelskans Art, eller svenskans Artist. Det svenska ordet Konstgjord är förmodligen den mest adekvata översättningen i det här sammanhanget.

Intelligens kommer också från latin, från ordet Intelligentia. Detta i sin tur härrör ur “Inter” som betyder mellan och “Legere” som betyder välja eller sätta ihop. Kort sagt förmågan att pussla ihop det som ligger mellan sanningar. Enligt Wikipedia betyder intelligens “mental förmåga; förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning”.

Om jag skulle försöka mig på att definiera intelligens skulle jag förmodligen säga såhär:

Intelligens

Förmågan att utifrån tidigare erfarenheter och slutledningsförmåga lägga ihop tidigare kända samband till nya sanningar.

Gött, låt oss lägga definitionen bakom oss och gå vidare.

Vad har hänt?

Artificiell Intelligens i form av maskiner som kan tänka själv har funnits med i sagor och sägner redan sedan antikens dagar. Begreppet “Artificiell Intelligens” myntades 1956 av datavetare John McCarty inför en konferens på Dartmouth College i just detta ämne. Denna konferens kan man säga var startskottet för artificiell intelligens som vi känner den. Deltagarna i konferensen var amerikanska datavetare som alla hade högtflygande planer om framtiden för AI. Några av dem trodde att deras datorer skulle nå mänsklig intelligens inom en generation. De resultat de nådde under den första tiden var också väldigt imponerande. De bevisade bland annat svåra algoritmer och lärde datorer att spela Dam och Schack och att prata engelska. Kom ihåg att detta var på femtio- och sextiotalet!

I mitten av sjuttiotalet svalnade dock allmänhetens intresse och med det sinade även forskningspengarna. AI var ganska ointressant för investerarna under resten av 70-talet. Under 80-talet fick det en ny uppsving, men sedan svalnade intresset igen.

Sedan kom Internet.

Data

Det som Internet har gjort förutom att snabbt döda informationsundersökande diskussioner runt fikabordet är att skapa extremt mycket data. På den tiden Jesus gick i kortbyxor, vilket borde vara runt år 7, hade biblioteket i Alexandria runt 900’000 textrullar med data. Om man fabulerar vilt kan man säga att varje rulle innehöll max 1’000 tecken. Vidare kan vi tänka oss att babylonierna och egypterna höll sig till ASCII-tecken (Hieroglyf-ASCII), vilket innebär att varje tecken är 1 byte. Enligt denna beräkning innehöll biblioteket max 900 MB data. Det motsvarar en cam version av senaste Star Wars-filmen i divX-format. Om vi fortsätter att överutnyttja grovt generaliserande kan vi säga att den samlade datamängden runt år noll fanns i biblioteket i Alexandria och att den då låg någonstans runt 1 GB.

Forskare räknar med att vi kommer att skapa runt 1.7 MB data per sekund och person år 2020. Låt mig göra matten åt dig. 7’6 miljarder människor på jorden. 86’400 sekunder på en dag. Det är 1’116’288’000’000 GB per dag. Strax över 1 zettabyte. 1 miljard miljarder gånger mer data än vad som rymdes i biblioteket i Alexandria. Varje dag.

Vad händer nu?

Samtidigt som mängden data har ökat exponentiellt har datorkapaciteten ökat markant. Det finns något som kallas Moore’s lag, som Gordon Moore nämnde i en rapport år 1965. Han konstaterade att mängden transistorer i ett chip verkade fördubblas var 18:e månad. Detta har sedan förvanskats till att datorkapaciteten dubblas var 18:e månad. Den formeln har faktiskt stämt ganska bra sedan dess, men nu har vi börjat avvika lite från den. Enligt AI-forskaren Ray Kurzweil kan man interpolera Moore’s lag och säga att mängden datakraft man får för 1’000$ dubbleras varje 24:e månad. Detta verkar fortfarande stämma ganska bra.

Så, Om vi säger att man fick en grym dator för 1’000 $ år 1965. Säg en Victor 3900 (som enligt uppgift kostade 1’800 $ vid introduktionen). Sedan köper man motsvarande idag. Säg en MacBook Pro (eller en PC om man föredrar det) för motsvarande peng. Förutom att vår Victor 3900 vägde 12 gånger så mycket som Macen, så har den (enligt Kurzweils beräkning) en kapacitet som är 95 miljoner bättre än Victor. Snacka om ränta på ränta!

Victor vs Mac

Exponentiell utveckling

Vart vill jag komma med all denna synbarligen överflödiga information? Låt oss gå tillbaka till vår definition av intelligens. Förmågan att utifrån tidigare erfarenheter och slutledningsförmåga lägga ihop tidigare kända samband till nya sanningar. Vad är tidigare erfarenheter om inte data? Vad är slutledningsförmåga om inte beräkningskapacitet? Det finns alltså två ingående parametrar i intelligens-formeln för AI. Båda ökar exponentiellt.

Mängden data och datorkapaciteten vi har idag innebär att man kan använda i princip exakt samma formler som för 40 år sedan men få miljonfalt gånger bättre resultat!

Detta är anledningen till att Google kan berätta vilka bilder som innehåller söta katter. Att Volvos bilar kan hålla sig mitt i filen och bromsa när det kommer en älg. Att översättningsprogrammen börjar hjälpa dig istället för att förolämpa folk. Att en dator kan hjälpa läkare att hitta tumörer.

Vad kommer AI betyda för framtiden?

Många menar att IoT (Internet of Things) är den fjärde industriella revolutionen (Den fjärde revolutionen föregicks av (1) tillverkning och mekanisering, (2) massproduktion och (3) den digitala revolutionen). Om de har rätt skulle jag säga att AI är den femte industriella revolutionen. Om ett par år kommer allting att komma ur AI.

Allting som idag mekaniskt kan skötas av någon med hjälp av erfarenhet och logik kommer att kunna automatiseras. Det kommer att innebära slutet för många arbetskategorier. Fundera på det en stund.

Att köra bil är bara att välja hastighet, höger och vänster samt väja för fotgängare. Där har vi redan idag självkörande bilar. Bort med hela transportsektorn. Ekonomijobb där man manuellt lägger in kvitton, skapar prognoser eller bygger rapporter som ingen läser. Bort med ekonomer och redovisningsassistenter. Kassapersonal på ICA. Har någon märkt att det är smidigare att handla med självscanning? Vad händer när du inte längre behöver fippla med en scanner utan butiken redan vet vad du tar med dig ut? Bort med all kassapersonal.

självscanner

Pensionsdags

Veckans affärer har listat 77 yrken som kommer försvinna de närmaste 20 åren. Överst på listan är fotomodeller. Om man kan skapa en perfekt fotomodell i datorn så finns det väl ingen anledning att hyra in en? Bort med size 0 och retuscherare!

Alla människor kommer såklart inte att bli arbetslösa. Det kommer att finnas yrken som blomstrar. Enligt veckans affärer gäller detta “Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor[…]. Skogsmästare, präst och speciallärare hör till de grupper som löper minst risk.” In med fler flumyrken! Däremot så kommer 2.5 miljoner människor i Sverige förmodligen att bli utan jobb inom 20 år. 

Idag bor det 10 miljoner människor i Sverige. 57 procent av dem är i arbetsför ålder, alltså mellan 20 och 65 år. Arbetslösheten bland dessa ligger idag på 6.6 procent. När ytterligare 2.5 miljoner (44 % av 5.7 miljoner) är arbetslösa hamnar vi enligt prognosen på runt 50 % arbetslöshet år 2038. Den som har oroat sig för höjd pensionsålder kan sluta med det. På ett eller annat sätt måste detta ha löst sig inom 20 år.

För Sverige i tiden

Det är såklart inte bara nackdelar med framtiden. Genetisk analys kommer tas över av AI. Sjukdomar som har varit problematiska kommer snart att vara historia, enligt mitt sätt att se på saken. Infrastruktur kommer optimeras. Tågtrafiken kommer automatiseras och kanske vara i tid. Mycket kommer att automatiseras och bli smidigare.

Vår underhållningsvärld kommer att bli exceptionellt bra! Virtuella världar och artificiella skådespelare kommer att sätta oss själva i mitten av varenda film vi vill se. Och slutet på filmen kommer att vara anpassad för just dig. Hjälten kommer att se ut som du skulle ha gjort om du var vältränad och när de får varandra i slutet kommer du att omfamnas av din drömpartner. Jag tror att många av de miljontals arbetslösa människorna inte kommer att se någon anledning till att lämna den virtuella världen. Tragiskt? Ja, vi som byggde trädkojor och sprang i skogen kommer nog att uppleva det så. De yngre, iPad-generationen, kommer få allting de någonsin drömt om.

På det hela taget tror jag att framtiden kommer att dela upp samhället i konsumenter och producenter. Många människor kommer att vara nöjda med att konsumera all artificiell media. Om jag får vara lite samhällskritiskt kategorisk så är det förmodligen samma runt miljonen människor som idag följer “Bonde söker fru” varje vecka. De kommer att uppleva världen på ett aldrig tidigare upplevt sätt hemma från soffan. Jag är ledsen att behöva dra den här parallellen, men det kommer troligen att bli som opium-husen på 1800-talet. Många människor kommer inte vilja lämna den virtuella världen över huvud taget.

enkrona

Vi måste omfamna Artificiell Intelligens

På andra sidan finns producenterna. De som med hjälp av den artificiella intelligensen skapar de virtuella världarna. Det är de som bygger upp den artificiella världen och som leder den till att bli någonting som är eftersträvansvärt. På samma sätt kommer de med hjälp av AI att bygga om den verkliga världen till någonting som man inte hade kunde ana för 100 år sedan. Till någonting som man än idag inte kan ana. Det här är arkitekterna som kommer att få skörda frukterna av AI. För tro mig, AI kommer att skapa frukter i överflöd för dem som odlar dem. Värdet av 2.5 miljoner heltidsarbeten kommer att hamna i fickorna på dem som skapar tekniken som ersätter dem. Och det bara i Sverige.

Vi kommer snart se någonting som liknar hur industrialismen byggde upp länder som omfamnade tekniken och stjälpte de som skydde den. Om man tar Storbritannien som exempel där industrialismen lyfte hela landet. De såg den industriella revolutionen komma och tog chansen. Den artificiella revolutionen? Ja,  vi är där just nu.

Vi står inför nästa tekniska revolution och vi måste välja om vi ska bli producenter eller konsumenter. Om ekonomin i Sverige ska blomstra om tjugo år så är det nu vi måste så våra frön. Sverige är just nu i den absoluta toppen när det kommer till IT. Det är nu vi måste satsa för att hålla oss där! Det är nu vi måste omfamna Artificiell Intelligens.

Du kan också

Jag personligen kommer satsa helhjärtat på AI från och med nu. Jag tänker gå den långa vägen och lära mig artificiell intelligens från grunden. Matematik, programmering och ihärdighet kommer att vara mitt recept för att bli en producent. En arkitekt. Jag tycker att du ska göra detsamma, på det sätt som passar dig. 

Fanns ditt jobb med bland de 77 jobben i listan? Kanske är det dags att ta en programmeringskurs? Är ditt jobb repetitivt och tråkigt? Ja, då kommer det med all säkerhet att automatiseras.

Hur vi och våra barn lever i Sverige om 20 år kommer till stor del bero på vad vi gör idag. Förra året investerade Kina 4.9 miljarder dollar i AI-startups medan USA investerade 4.4 miljarder dollar. Vi kan inte vänta på att USA och Kina ska lösa framtiden åt oss. Om vi låter dem göra det så kommer det också vara de som skördar frukterna. Om just du sitter du i en beslutsfattande position, se till att du tar beslut för framtiden. 

Kom ihåg att oavsett vem du är så sitter du i en beslutsfattande position för ditt eget liv.

Omfamna AI och omfamna framtiden. Om 20 år kommer du att tacka mig.

1 Kommentar

  1. Mamma Barbro

    2018-11-06 at 21:20

    Skrämmande tycker jag! Tur man är pensionär!

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2018 Tomas Heed Litteratur