Jag har en teori om höst, godis, förkylning och ischias. Låt mig först ställa upp några fakta:
- Varje år någonstans i oktober tar sommaren abrupt slut.
- När sommaren tar slut blir dagarna kortare.
- När dagarna blir kortare blir det mörkt tidigare.
- När det blir mörkt tidigare blir jag deprimerad.
- När jag blir deprimerad äter jag mer godis.
Så långt är det inga konstigheter, men läs vidare så kommer några fler fakta.
- Varje höst blir jag förkyld under en lång period.
- Varje höst får jag ischias-känningar från mitt diskbråck.
Nu till min teori: Kan det vara så att min förkylning och min ischias beror på mitt ökade sockerintag på hösten?
Höst och godis
Varje år är det exakt samma visa. Dagarna blir kortare när vi kommer in i oktober och jag blir bara grinigare och grinigare hemma. För att åtminstone ha någonting roligt så kompenserar jag de allt kortare dagarna med att åka förbi snabbköpet och plocka upp en liten påse godis. Det är ju så sjukt billigt med godis nuförtiden. När man är vuxen har man ju dessutom råd att köpa hur mycket man vill och har sin egen tillåtelse att smaska i sig allting fastän att det inte är lördag.
Ja, och köper man 100 gram choklad första dagen så kanske man kan köpa 150 gram nästa dag. Titta nu är det ju extrapris på Polly och nu är det Halloween och lösgodiset kostar under fyra kronor per hekto. UNDER FYRA KRONOR! Jag måste köpa en stor påse! Jag förlorar pengar på att inte köpa en ny påse och oj… nu tog det slut. Jag mår lite illa nu, men imorgon köper jag mer.
Yes, jag är en första klassens gottegris. Min kollega sade det till mig härom dagen: ”Jag vet ingen som har sånt stort sötsug som du” – och jag tror att han har rätt. Jag känner nog inte heller någon.
Höst och förkylning
Men så var det ju det här med förkylningen. Varje år när det blir höst får jag en förkylning och den brukar hålla i sig länge, fastän att den inte riktigt bryter ut. Jag går omkring och snörvlar som en tok. Jag känner mig hur proffsig som helst på jobbet när snytpapperna anhopas på skrivbordet. Kollegorna kollar såklart snett på mig också. ”Kan inte idioten stanna hemma när han är sjuk?”, läser jag in i deras blickar, men jag kan ju inte vara hemma hela hösten? (Eller det kanske man kan? Det kanske är vila som jag behöver för att bli av med snörvlet? Det får bli nästa teori om den här fallerar.)
Jag har dessutom ett diskbråck som blev diagnosticerat under julhelgen 2013. Ett par dagar innan julledigheten 2013 var jag hos min kiropraktor för att försöka få bot på min onda rygg och följande konversation utspelade sig.
Kiropraktorn: ”Nej du, Tomas, nu kan jag inte göra någonting mer för dig.”
Jag: ”Men… Jag har ju fortfarande ont! Vad ska jag göra? Vad är nästa steg? Magnetröntgen?”
Kiropraktorn: ”Ja, det kanske är lika bra. Jag menar, det behöver ju inte vara skelettcancer…”
Jag: ”Uuuuuh….”
Jag gick hem och bokade en tid hos magnetröntgen och fick tack vare min privata sjukförsäkring en tid ganska snabbt därefter. Jag gjorde ett medvetet val och lät bli att googla på skelettcancer, men kvällen innan röntgen så kunde jag inte hålla mig längre. När jag vaknade dagen efter uppvisade jag alla symptom som jag hade läst om.
Dessbättre var det bara ett diskbråck, vilket efter omständigheterna kändes som en lättnad.
Höst och ischias
Ja, vad kan man säga mer om detta? Jag har ett litet träningsprogram som jag följer varje vardagsmorgon för att hålla core-muskulaturen i form för att undvika problem med mitt diskbråck. Vanligtvis brukar det faktiskt kännas ganska bra i ryggen, men varje höst börjar ryggen alltså klaga. Och varje höst är jag förkyld och varje gång jag nyser så hugger det till i ryggen.
Det var en rysligt lång ingress. Nu till poängen med mitt inlägg.
Om man googlar på immunförsvar så får man veta att det är våra vita blodkroppar som kommer till undsättning när bakterier eller virus kommer in i kroppen. Det finns olika typer av vita blodkroppar och dessa kan kategoriseras som medfött försvar eller adaptivt försvar. Det står mer om detta på till exempel Wikipedia, men om man ska sammanfatta det hela så är det medfödda försvaret den första instansen som tar hand om alla okända bakterier och virus som kommer in i kroppen. De kollar snabbt igenom det register som följde med arvsmassan om de kan hitta en lösning på hur de ska stoppa attacken.
Om de däremot inte känner igen angriparen så sänder de ut signaler efter specialstyrkan – det adaptiva immunförsvaret – som gör en brottsplatsundersökning för att bestämma hur de bäst ska motverka angreppet. Denna undersökning kan ta uppemot en vecka, det är den perioden man ligger klubbad i sängen. När de väl är klara är de väldigt duktiga på att dokumentera vad de har kommit fram till. Nästa gång samma angripare kommer in i kroppen tittar det adaptiva immunförsvaret i sina register och kan då snabbt hitta rätt botemedel mot förövaren.
Hypotesen
Och var kommer socker in i bilden? Jo, socker sänker de vita blodkropparnas aktivitet med 40%, enligt en studie gjord på Loma Linda University år 1973. Det betyder att det adaptiva immunförsvaret inte kan göra sitt jobb. De blir 40% mindre effektiva och istället för en vecka så behöver de nästan 12 dagar för att hitta ett botemedel. Men jag är ju snorig mer än 12 dagar.
Nåväl, min hypotes är i alla fall att det ökade sockerintaget på hösten gör mig snuvig och att förkylningen dessutom på något mystiskt sätt även sätter sig i ryggen.
Beviset
Hur ska jag bevisa denna hypotes? Helst skulle jag vilja göra en dubbelblind studie där någon ger mig godis eller någonting annat som jag tror är godis och jag äter det och så följer vi upp från dag till dag om förkylningen är kvar eller inte. Det faller ju på att det bara finns en av mig så även om jag skulle kunna hitta placebo-godis som smakar likadant som riktigt snask utan att innehålla socker så hade jag ändå inte kunnat säkerställa studien statistiskt.
Jag vet ju att mina förkylningar sitter i ganska länge på hösten så jag borde kunna säga att om jag inte gör någonting så kommer jag att vara förkyld fram till jul. Ja, förra året satt förkylningen i från oktober till i februari. Upplägget kommer alltså bli såhär:
- När jag är förkyld så äter jag inte socker.
- När jag inte är förkyld så äter jag socker.
Om min hypotes stämmer kommer jag då att vara förkyld ungefär varannan vecka.
Jag återkommer med resultatet och jag hoppas innerligt att jag inte är förkyld under julveckan.
Topp!
Start nu då? Fram till den 17 december. Så har vi utrymme för knäck runt jul 🙂
Om vi klarar det och känner oss friska och sunda kanske vi ska belöna oss med att gå ut och äta efteråt?
Taget!
För det första, du har din like här i sockerintagsmissbrukare. Så det finns en till som du känner.
För det andra, jag har hållit upp i tre månader (fast nu har jag börjat igen) och kan konstatera att man kunde efter några veckor sluta med både huvudvärkstabletter och annat. Men du behöver längre uppehåll än en vecka för att det ska ge resultat.
Utmaning – ska vi ta en sockerfri månad ihop för att utvärdera sedan? Enda undantaget är att jag måste ha en fredagssemla varje vecka med start imorgon.
Game on! Jag antar utmaningen!