Hoppa till innehåll
Att alltid ha stimulans

Att alltid ha stimulans

Vad svårt det är att inte göra någonting alls. Jag har insett att jag har ett behov av att alltid ha stimulans. Jag märker av det så fort jag sätter mig ner någonstans där jag inte har någonting annat att göra. I ett väntrum eller på bussen. Eller i kön på Ica. Fingrarna behöver pilla på någonting. Mobilen åker fram. Blicken fastnar på en TV.

När jag växte upp så hade man tråkigt ibland. Jag tror ärligt talat inte att mina barn vet vad tråkigt är. Jag tror också att det kommer att ligga dem i fatet i framtiden.

Eller vid närmare eftertanke så kommer det säkert inte alls bli så. Ungarna idag kommer att växa upp i en värld som är än mer uppkopplad än dagens. Jag minns att Alexander Bard uttalade sig om detta i någon form av framtidsskådarprogram för några år sedan. Han menade att dagens virtuella värld kommer att bli morgondagens verkliga värld. Man kommer att vara uppkopplad hela tiden och det verkliga sociala samspelet kommer att ske över internet istället för genom dagens mänskliga möten.

Superted

När jag var liten och man inte hade någonting att göra satte man igång TV’n. Oftast var det något tråkigt program som ”Åtta dagar” eller ”Språka på serbokroatiska”. Hade man riktig flyt så var det Sköna söndag med leksaksbjörnen Superted, eller Lilla sportspegeln med Tom & Jerry. Nio gånger av tio stängde man dock av TV’n så fort man hade bläddrat igenom de två kanalerna.

Efter den ritualen snörade man på sig sina skor och gick över till grannen.
– Hej, är Mats hemma?
– Nej, det är han inte.
– Nähe. Hej då.

Mats finns på internet

På internet är Mats hemma hela tiden. Om inte Mats är hemma så finns det en massa andra Mats som man kan leka med. Om man så vaknar mitt i natten så finns Mats där för att sysselsätta dig en stund.

När man är ute och går på stan så ligger Mats hela tiden i fickan och pockar på din uppmärksamhet. Det kan vara i form av Pokémon Go, Instagram, Gmail eller Facebook. Mats finns alltid där.

Jag tror att mycket av stressen i samhället idag beror på Mats. Synapserna i hjärnan får inte någon chans att sluta skicka sina signaler. På samma sätt som jag tror att fasta är bra för kroppen så tror jag att det är bra för hjärnan att ha tråkigt. Jag tror att tristess är fasta för hjärnan.

Koppla ner. Promenera en stund utan mobilen. Andas. Se dig omkring. Tänk. Ha tråkigt.

Det är bra för dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: