Intressen kan komma och gå. När barnen var små brukade de sjunga en låt från Mamma Mu. ”Stor våg, liten våg, vatten går i vågor.” Jag sjöng ofta fel. Jag sjöng: ”livet går i vågor.”
Livet i vågor
För så tycker jag att det är med livet. Ibland har man intresse för något som är världens roligaste sak. Som till exempel att skriva blogg. Ibland har man intresse för någonting helt annat, som att träna inför ett Vasalopp. Ibland har man inte intresse för något annat än att ligga i soffan och titta på tv.
Tidigare kunde jag tycka att det var jobbigt att inte alltid ha ett driv framåt. Jag ville gärna att varje dag skulle ta mig närmare ett odefinierat mål som hägrade vid horisonten. Ett intressant tankeexperiment skulle kunna vara att definiera det där målet, men det sparar vi till en annan bloggpost.
Magiska december
Under december månad hamnar man i en magisk tidszon, där det plötsligt blir okej att spendera timmar framför Vinterstudion samtidigt som man dricker glögg och trycker i sig pepparkakor. Man har helt enkelt inte ork att göra någonting annat. Och då får det väl vara så?
Sedan är det härligt att kunna starta om. Efter nyår är det många som försöker uppfylla sina nyårslöften. Det är inte minst tydligt på gymmet, där det är fullt av folk och kö vid varje maskin.
Det är en av de sakerna som jag tycker är så härligt med att vara konsult. Varje gång man kommer till en ny arbetsplats så startar man om. Man har liksom inget bagage, och ingen vet någonting om vem man är. Det har slagit mig någon gång att man helt skulle kunna byta stil när man kom till ett nytt uppdrag. Säckiga byxor vid knäna och hårdrockst-shirt, eller kostym och slips. När ingen vet vem man är så kan man själv bestämma vem man ska vara.
Livets cykel
I Biggest Loser på tv så brukar de alltid prata om att livet startar om vid nästa måltid. Det är aldrig för sent att börja äta nyttigt. Det som har varit kan man inte ändra, men framtiden är ett oskrivet blad.
Och livet går i vågor.