Oj, vad många upplevelser vi har hunnit med på en dag! Denna torsdag har vi varit i en ”fabrik” som gör konst av gamla flip-flops, en park för föräldralösa elefanter, en ”fabrik” som tillverkar pärlor och en giraff-park. Den andra halvan av gruppen kompletterade dessutom med en tur till en krokodil-park. Själv blev jag mätt på upplevelser och ligger nu med en kall öl vid en kall pool med ett halvt öga på badande barn.
Hoppa till dag 1 eller till igår.
Marula
Vi började dagen med att åka till Marula, strax utanför Nairobi. Det var en Kenyansk kvinna (en Kenya-född vit kvinna, kände de sig tvungna att förtydliga) som varit på semester när hela gruppen hoppat i vattnet utan att ta av sig sina flip-flop. Ganska snart kom de ur vattnet, men utan sina skor. Denna (vita) kenyanska insåg då att det fanns ett problem med foppatofflor och flip-flops som flöt runt i havet och startade då ett initiativ för att samla in dem. Tofflorna förs sedan till fabriken i Marula där de förvandlas till fina plaststatyer av djur.
Tofflorna som kommer in tvättas, torkas, delas, limmas ihop, skärs till, limmas igen, filas till, poleras, tvättas, torkas och slutligen säljs de till turister. De blir oväntat fina!
Vi följde semesterns tema och köpte ännu en sköldpadda till överpris.
Elefantbarnhem
När vi var klara på flip-flop-fabriken (en riktig tungvrickare, försök själv) åkte vi till The David Sheldrick Elephant Orphanage. Detta är en park som grundades 1977. Här tar de hand om elefanter som blivit föräldralösa på grund av tjuvskyttar som är ute efter elfenben, eller för att de på något sätt skadats och därför förskjutits ur flocken. Elefanterna tas om hand här tills de är stora nog att återinföras till naturen. Området där djuren betar övervakas hela tiden av flygplan och djurskötare.
Mellan 11-12 varje dag matas djuren inför publik och man får även möjlighet att adoptera sin egen elefant för 50 us dollar per år. På parken fanns i dagsläget inte mindre än 35 elefanter, en giraff och en struts. Elefanterna gick fritt omkring vid kanten av deras område där ett rep hade spänts upp. Vi glada besökare som stod på andra sidan av inhägnaden kunde enkelt stoppa in en hand och klappa dem.
Pärlfabriken i Kazuri
Efter en god lunch åkte vi vidare till pärlfabriken Kazuri, där de tillverkar pärlor av lera. Kazuri, som på swahili betyder liten och vacker, grundades 1975 av en kvinna som ville skapa en rörelse för att sysselsätta ensamstående mödrar. Idag jobbar inte mindre än 340 ensamstående mödrar (någon av dem var en ensamstående fader) i fabriken och de exporterar pärlor till en massa länder, Sverige inkluderat. Googla gärna Kazuri Beads och se själva!
Vi fick en guidad tur även i den här fabriken. Pärlorna formas av kvinnorna av lera som transporteras dit från mount Kenya. Leran får torka ett slag innan de bränns i en ugn i åtta timmar i 1060 grader. Sedan målas de med glaserande färg innan de bränns i ytterligare åtta timmar och skeppas iväg runt jorden.
Mannen som visade oss runt hade hela tiden lite bråttom. Han sneglade på klockan i ett och det fick mig såklart att fundera över anledningen. När vi nådde ytterdörren slog klockan tre och jag fick svaret. Som på en given signal släppte alla kvinnor i lokalen sitt arbete. De ställde sig upp och stämde upp i en vacker stämsång som hedrade deras vän Jesus Kristus. Vi stod som fågelholkar och njöt under alla tre verserna och applåderade sedan sönder en del av den bön som följde. Jag tänkte att det här gör de säkert bara för vår skull, men när sången hade tystnat i den lokalen vi stod i så hörde jag sång även från de andra byggnaderna där det inte var några turister just då.
Efter rundturen blev vi – håll i er nu – visade in i en butik och vi köte lite pärlor till barnen. Inga sköldpaddor den här gången.
Giraffer
Sista stationen för oss som inte följde med till krokodilfarmen var ett giraffcenter i Karen strax utanför Nairobi. Syftet med giraffcentret är tydligen att utbilda barn. Oklart i vad.
Här fanns det en hel klase giraffer som man fick mata med pellets. De i gruppen som inte lider av bacillskräck och får kväljningar av att se hundar slicka folk i ansiktet vågade till och med hålla giraffmaten i munnen och därigenom få en kyss av den långa blåa tungan. Urk!
Det fanns några vildsvin också i djurhägnet, men det var girafferna som var den stora behållningen.
Så, idag har jag klappat giraffer och elefanter. Vad har du gjort?
Jag har tittat på pandor och såg rumpan på en flodhäst (Beijing zoo)
Flipflopdjuren säljer vi i souvbutiken. (Ocean-sole) kul att läsa om era äventyr. Här snöar det . Kram!