Nu är den hel-asketiska första månaden äntligen avklarad! Nu går vi över till fas två som är exakt likadan som tidigare fast med rödvin på helgen. Öl och gin & tonic väntar vi lite med eftersom det innehåller för mycket kolhydrater.
Nu är målet nära! Det är bara tre kg kvar till målvikten. Nu gäller det bara att hålla fokus uppe bland alla påskägg där ute!
Hej vad tiden går! Nu har vi passerat tre veckor med nitisk viktövervakning hemma och vågens digitala siffror talar sitt tydliga språk. Det är neråt som gäller!
Glädjen är stor i det Heedska hemmet. Men en liten del av familjen stämmer inte in helhjärtat i glädjekören. Det är fru Heed, som trots att hon följer samma slaviska program som jag inte visar upp samma resultat.
Trots alla demonstrerande jämställdhetsbeivrare där ute så är det ju faktiskt så att män och kvinnor är olika. Jag tycker naturligtvis att lika jobb ska ge lika lön och allt det där, men mäns fysik gör att vi lättare tappar vikt än kvinnor. Det har genetiken sett till.
Läs mer »Viktrapport vecka 3
Ännu en vecka har nått sin ände. Jag har nu genomgått två kvalfulla veckor utan att äta någonting sött och utan att dricka någonting starkt. Det går ganska bra att undvika både fredagsfika och lördagsgodis. Det som svider är fredags-vinet och lördags-Gin och Tonicen.
Jag tänker fortsätta vara nitisk i två veckor till så det blir en hel vit månad. Efter detta så släpper vi tillbaka fredags-vinet och lördags-GT’n. Öl och annat får dock vänta till målet är nått.
Då är årets första nyttiga vecka till ända och här följer den första veckoliga sammanfattningen.
Denna vecka har jag motionerat 6 timmar och 40 minuter och tappat 3.3 kg. Vilken smakstart!
Det finns en röd tråd i allting som jag tycker om att äta och dricka. Gör det mig fet så tycker jag att det är gott.
Tyvärr tycker jag inte om att vara fet, så därför behöver jag ibland nollställa vågen. Eftersom jag är ganska lång har jag en vikt som jag trivs i runt 90-92 kilo. Nu när vågen plötsligt visar tresiffrigt blir det ett väldigt konkret bevis på att det är dags att göra någonting drastiskt.
Så, häng med på en resa och se hur jag gör för att fixa formen inför beach 2017!
Åh, jag blir så trött. Sedan fredagen den 13 januari har jag varit ute och sprungit varje dag. Det är 25 dagar i rad och målsättningen var att fortsätta såhär hela året. Men så kommer den. Förkylningen. Först lite känningar i halsen som gör att man funderar om man inbillar sig eller inte. Sedan vaknar man på natten och känner att det gör lite ont att svälja. Och så vaknar man upp på morgonen med feber och yrsel och känner sig sådär manligt eländig. Trots att jag tidigt satte in en Coldzyme-behandling har förkylningen nu fångat mig i sitt hårda grepp.
Jag har läst någonstans på nätet att det bara finns typ 15 mutationer av förkylningsviruset. När man har haft en sort, kan man inte få den igen. Kan någon då vara snäll att förklara hur jag kan ha varit förkyld minst en gång om året under snart 40 år?
Nu ska jag gå till botten med detta och googla fram fakta om förkylningar som jag alltid undrar över när jag blir förkyld.
Läs mer »Man kan bara blir förkyld 15 gånger – Fakta om förkylningar
Varje år i början av december gör jag mina barn besvikna. Då börjar världscupen i längdskidor. Det innebär att nästan varje lördag och söndag mellan klockan 10 och 15 måste vi sitta hemma och titta på TV. Dessutom håller detta elände på ända till mitten av mars.
Missförstå mig rätt – mellan mars och december är barnen glada om vi sitter hemma och tittar på TV mellan klockan 10 och 15, men det de gnäller om är att det inte är Barnkanalen som visas utan ”de där fåniga skidorna igen”. Jag vet nästan inget bättre än att sitta och slöläsa tidningen på lördag morgon, hälla upp en kopp kaffe och sedan när jag slår upp TV-tablån inse att det är längdskidor på TV! Jag brukar då ställa in osten och smöret i kylskåpet, liksom för att demonstrera för resten av familjen att jag hjälper till att städa undan i köket, och sedan tar jag ut min kaffekopp till TV’n och njuter.
Idag hände det fantastiska. Idag kom världscupen hit! Hit till Borås! Eller, snarare till Ulricehamn som ligger trettio minuters bilväg från Borås. Biljetterna släpptes vid midsommar och jag tror nästan att jag var den förste som var inne på hemsidan och klickade hem våra biljetter. Ulricehamn är den stad belägen mest söderut i Sverige som någonsin har haft en världscupstävling och om jag ska bli ärlig trodde jag inte att den skulle bli av. Vi är ju inte så bortskämda med snö här nere. Men inte nog med att det fanns snö, det blev dessutom en riktig kanondag, på så många sätt!
Jag har en teori om höst, godis, förkylning och ischias. Låt mig först ställa upp några fakta:
Så långt är det inga konstigheter, men läs vidare så kommer några fler fakta.
Nu till min teori: Kan det vara så att min förkylning och min ischias beror på mitt ökade sockerintag på hösten?
Känner ni någon som har sprungit en Maraton, eller? Det gör jag! Jag och min kompis Fredrik har precis avslutat vår första maraton.
Hur kan man springa så långt? 42 195 meter. 4.2 mil. Vad är det som får en att fortsätta springa efter de första 10 kilometrarna. Skulle det hjälpa om någon servarade vin varannan kilometer? – Ja, säger jag. Det hjälper.
Läs mer »Medoc Maraton 2016
Hepp, vilket äventyr. Nu har vi långt om länge lyckats ta oss till start-/målområdet för Medoc maraton, i den lilla byn Pauillac en dryg timme norr om Bordeaux. Vi har hämtat ut våra nummerlappar och redan nu smakat på det lokala vinet.
Imorse vaknade jag hemma i Borås, packade, fick stryk av min febrige 9-årige son i Mariocart och begav mig sedan till Landvetter flygplats i god tid inför avfärd.
Väl där möts jag av chockmeddelandet, om ni ursäktar kvällstidningsrubriken. Planet är försenat. Det går inte 11:55 som planerat, utan 13:00. Det betyder att vi har exakt minus femton minuter på oss att byta plan i Bryssel.
Läs mer »Medoc maraton 2016 – nummerlappen upphämtad